1980 – 2021


Finlands politiska ledning förhöll sig också på 1980-talet välvilligt till de åländska politikernas strävan att framhäva Ålands separata karaktär; landskapet erhöll sålunda 1984 sina egna frimärken. Under beredningen av en ny självstyrelselag på 1980-talet framhöll man från åländsk sida att landskapets näringsliv avvek från det övriga Finlands och att beskattningsrätten därför borde övertas av Åland. Företrädarna för statsmakten avvisade tanken, men gick med på ett system där landskapet årligen skulle tillförsäkras en andel av statens budget. Dragkampen om andelens storlek (0,48 eller 0.45 %) blev långvarig, men till slut enades man om det lägre talet. Då lagen trädde i kraft år 1993 överfördes postväsendet, rundradioverksamheten och flera funktioner inom socialväsendet från statsmakten till landskapet.Då den nya självstyrelselagen trädde i kraft hade Finland redan anhållit om medlemskap i Europeiska Unionen. Inträdet i ett stort frihandelsområde upplevdes på Åland som ett hot, som kunde innebära slutet på den för rederierna livsviktiga skattefria försäljningen. Landskapsstyrelsen krävde att Åland tillförsäkrades en undantagslösning, vilket statsmakten gick med på och senare även EU. Europeiska Unionens medlemsländer fogade därtill en skrivning om Ålands internationellrättsliga ställning till avtalet. I den folkomröstning som arrangerades om EU-medlemskapet röstade 73,6 % av deltagarna på Åland för detta. Åland blev därmed från 1.1.1995 ett område som i tull- och skattehänseende stod utanför EU, vilket förstås innebar praktiska problem för landskapets företagare.
Åländska författarinnan Anni Blomqvist år 1984. Foto: V.K. Hietanen. Museiverket.

Åländska författarinnan Anni Blomqvist år 1984. Foto: V.K. Hietanen. Museiverket.

Den skattefria försäljningen kunde fortsätta på de passagerarfartyg som anlöpte Åland, men det var inte den enda fördel som EU-avtalet förde med sig. Den nedre gräns för mervärdesskatt som hade avtalats med statsmakten gjorde det möjligt att utnyttja Ålands speciella EU-relation. Landskapets postväsende uppförde inom kort ett ansenligt logistikcenter för postning av utomstående skattefria försändelser.

Efter inträdet i EU har man från åländsk sida med jämna mellanrum krävt att få en egen representant för Åland i EU-parlamentet, där Finland numera har 14 platser. Kraven har avvisats av statsmakten, bl.a. med hänvisning till landskapets ringa invånarantal.

Ålänningarna har i upprepade opinionsundersökningar visat att de är tillfreds med Ålands ställning. Det förekommer dock missnöje, särskilt inom de kretsar som värnar om minnena från kampåren. Partiet Fria Åland som på 1980-talet pläderade för ökad självstyrelse och självständighet för Åland förblev ett marginellt fenomen, men Ålands Framtid som grundades i början av 2000-talet har numera (år 2021) en företrädare av totalt 30 i landstinget. Utredningar av finländska och svenska professorer om förutsättningarna för ett självständigt Åland har även publicerats

De kritiska rösterna har dock tystnat på Åland i och med att beredningen av en ny självstyreslag för landskapet inletts. Önskemål om egen beskattningsrätt, fristående från finländsk beskattning, har ofta framförts från åländsk sida med hänvisning till det egna näringslivets avvikande karaktär. De hårdnande attityderna till s.k. skatteparadis har inte nödvändigtvis bidragit till större förståelse för denna strävan mot ett system där statsmakten endast skulle svara för utrikespolitiken och försvaret av Åland (ålänningarna berörs inte av värnplikten).

Under de senaste årtiondena har Ålandsfrågan och den självstyrelse som den ledde till marknadsförts som en modell för lösning av kriser på fredlig väg (Ålandsexemplet). Den finländska statsledningen har, på uppmaning av ålänningarna, deltagit i dessa strävanden, som Ålands fredsinstitut särskilt har försökt främja. Att tillämpa denna modell på kriser i områden av helt annan karaktär, försvårade av gammalt groll, har dock inte varit helt lätt.

Östersjön marknadsfördes i synnerhet under realsocialismens sista tider som ett fredens hav, men de senaste årens utveckling har inte gynnat denna vackra bild. Den militära spänningen i området har tilltagit på 2000-talet och Åland är inte oberört. Rysslands beslut år 2003 att åter öppna sitt konsulat i Mariehamn vilket stängts år 1997 torde återspegla en stormakts ökande intresse. Demilitariseringen av Åland har dock fungerat väl, i fredstid. Då krig brutit ut har situationen tyvärr varit ett annan.

Sökningar efter material från tiden efter 1989 kan också göras med hjälp av Databasen Presstanda. 

1. Skriv en resumé på några rader om vad du läst.

2. Vad är och vad gör Ålands fredsinstitut som omnämns i texten?

3. Tänk på vilka eventuella fördelar Ålands självständighet kunde ha. Tänk på vilka nackdelarna kunde vara. Skriv med franska streck så många inverkningar som möjligt.

4. Välj a, b eller c:

a)Välj ett konstverk om Åland (målning, dikt, sång eller dyl.). Analysera och presentera verket. Berätta åtminstone

– Vem skapade det? Berätta om konstnären.

– Vad innehåller verket, vad framställs i verket?

– Har det ett bud?

– Vilka känslor väcker det hos dig?

b) Finn en annan intressant verksamhet på Åland och presentera det så noggrant och mångsidigt som möjligt. Det kan vara en idrottsförening, kulturell eller politisk aktivitet, en intressant person eller plats eller något annat specifikt åländskt.

c) Har du rest runt i Åland? Berätta om resan: Vilka platser besökte du, med vem, vad gjorde du? Hurdan var resan? Berätta om en detalj som du minns speciellt väl.

5. Utvärdera ditt eget arbete: Vad lärde du? Kunde du ha fokuserat dig mera på någonting? Vad gjorde du speciellt noggrant?

Skip to content