1922-1944


Den vidsträckta självstyrelse som Nationernas Förbund förpliktat Finland att bevilja var inte vad man på Åland önskat, men den började energiskt tillämpas: vid de första åländska valen 8.5.1922 valdes 30 landstingsledamöter, vilka valde Julius Sundblom till talman för landstinget. Till första lantråd, dvs. ledare av landskapsnämnden – i dag landskapsregeringen – utsågs Carl Björkman. De åländska ledarna fortsatte därmed att samarbeta, tills deras relationer inflammerades under 1930-talet. Lars Wilhelm Fagerlund, som utnämndes år 1923 till landshövding, dvs. finska statens högsta företrädare på Åland, hade redan 1918 som medlem av den inofficiella s.k. Ålandskommittén pläderat för självstyrelse för landskapet.Samarbetet mellan statsmakten och landskapet Åland fick en stapplande start. Högsta domstolen i Finland förkastade flera förslag till landskapslagar och överföringen av statlig förvaltning i landskapet till ålänningarna framskred långsamt. Motvilligheten var ömsesidig: Då riksdagen år 1922 antog en lag som garanterade landskapets självstyrelse upplevdes den på Åland som annat än generös, medan ålänningarna å sin sida motsatte sig bestämmelserna om att ålänningar som uppnått värnpliktig ålder skulle tjänstgöra vid Sjöfartsstyrelsen i stället för Försvarsmakten. Inom Ålandsdelegationen, som bestod av företrädare för landskapet och statsmakten, lyckades man dock – ofta i gott samförstånd – jämka motsättningarna, vilka med tiden blev allt färre.
Pansarfartyget Väinämöinen i åländska vatten i januari 1940. Fotograf okänd. SA-bild

Pansarfartyget Väinämöinen i åländska vatten i januari 1940. Fotograf okänd. SA-bild

Att självstyrelsen blev alltmer etablerad återspeglades i det sjunkande deltagandet i landskapsval, eventuellt därför att de inte tillmättes särskilt stor betydelse. De enda partipolitiska grupperingarna företrädde vänstern, vars understöd var litet, medan de övriga valmansförbunden stod för kontinuitet. Det övriga Finlands politiska tvister störde inte nämnvärt det dagliga livet på Åland, som närmast förflöt i lantbrukets, fiskets och sjöfartens tecken. Ålänningen Gustaf Eriksson kunde, mycket långt tack vare låga bemanningskostnader, fortsätta att bedriva sjöfart med segelfartyg vilka väckte romantiserande uppmärksamhet i världspressen. Turismen satte sommartid sin prägel på landskapet genom de många pensionat som tillhandahöll full kost och logi.

I takt med att trycket utifrån minskade ökade utrymmet för konflikter mellan de två starka männen på Åland, Julius Sundblom och Carl Björkman; den sistnämnde utsattes t.o.m. för ett mordförsök år 1935. Den inflammerade konflikten flammade åter upp då den s.k. Stockholmsplanen där en partiell ändring av Ålands ställning föreslogs kom år 1938 till deras kännedom. Finländska och svenska militära kretsar hade, på uppmaning av sina regeringar som bekymrade sig över det skärpta läget i Europa, utarbetat en plan för ett gemensamt väpnat försvar av ögruppen som skulle ha inneburit uppförande av kustfort på södra Åland och införande av temporär åländsk värnplikt. Carl Björkman blev tvungen att avgå från posten som lantråd efter att offentligt ha tagit parti för planen.

Män på väg till Åland för att delta i befästningsarbeten 24.6.1941. Foto: Gunnari. SA-bild

Män på väg till Åland för att delta i befästningsarbeten 24.6.1941. Foto: Gunnari. SA-bild

Sverige drog sig emellertid ur projektet år 1939 efter att Sovjetunionen framfört protest. Vinterkrigets utbrott fick ålänningarna att ändra sig, och även Julius Sundblom stödde inrättandet av ett åländskt hemvärn. Finländska trupper anlände till Åland, där man började anlägga kustfort. För Ålands del inskränkte sig de egentliga krigshandlingarna till några bombardemang och minerade sjöområden. De finländska trupperna stannade kvar på Åland också efter vinterkriget, och befästningsarbetena påskyndades.

Sovjetiske utrikesministern Vjatjeslav Molotov krävde överraskande 27.6.1940, endast ett par veckor efter att de baltiska staterna anslutits till Sovjetunionen, att hans land skulle få delta i befästandet av Åland, annars skulle de redan uppförda anläggningarna förstöras. Trycket från Sovjetunionen tvingade Finland att gå med på detta; de finländska trupperna avlägsnade sig från Åland och förstörandet av befästningsanläggningarna inleddes under övervakning av en sovjetisk kommission. Ett nytt avtal slöts 21.10.1940 mellan Finland och Sovjetunionen om demilitarisering av Åland och ett sovjetiskt konsulat inrättades i Mariehamn för att övervaka att avtalet följdes. Den sovjetiska Östersjöflottan hade redan i september 1940 utarbetat en plan för besättande av Åland inom ramen för planering som gällde hela Finland.

Då fortsättningskriget bröt ut 25.6.1941 befann sig de finländska trupperna redan på Åland, där man återupptog befästningsarbetena med hjälp av arbetspliktiga ålänningar. Den militära närvaron ledde dock till friktion, och ålänningarna förhöll sig inte positivt till det nya kriget som isolerade dem från den omgivande världen och förorsakade manskapsförluster inom handelsflottan. Deras dagliga liv stördes inte heller denna gång nämnvärt av krigshandlingar, särskilt som Tyskland inte kom att förverkliga sina planer på en ockupation av Åland 1944 (operation Tanne West) ifall Finland skulle lämna kriget. Efter att Finland och Sovjetunionen slutit vapenstillestånd 19.9.1944 utgjorde Mariehamn i några månader en stödjepunkt för sovjetiska örlogsfartyg.

1. Sammanfatta vad du läst med några meningar.

2. Vilka konflikter uppstod det mellan statsmakten och landstinget? Vilka var eventuella orsaker till dem?

3. Vem var Gustaf Eriksson, vad var han känd för? Gör informationssökning och skriv en presentation på basen av den.

4. Hurdan situation ledde till att Finland och Sverige samarbetade efter motstridigheterna?

5.

a) Vilka krav ställde utrikesminister Molotov med tanke på Ålands demilitarisering?

b) Vad händer I denna bild?
Linnoitustyöläisiä lähdössä Ahvenanmaalle. Turun satama 24.6.1941 Oihonnalla klo 16.00, Maarianhamina (SA-kuva, Gunnari)

c) Vilka orsaker ledde till denna vändning?

6. Utvärdera ditt eget arbete: Vad lärde du? Kunde du ha fokuserat dig mera på någonting? Vad gjorde du speciellt noggrant?

Galleri

Segelfartyg i Västra hamnen i Mariehamn.

Segelfartyg i Västra hamnen i Mariehamn 1933. Ålands Museum.

Lantrådet Carl Björkman

Lantrådet Carl Björkman talar i Godby 1938. Ålands Museum.

Medicinalrådet Lars Wilhelm Fagerlund.

Medicinalrådet Lars Wilhelm Fagerlund 1911–1916. Foto: Atelier Universal. Museiverket.

Finländsk ubåt i Ålands skärgård.

Finländsk ubåt i Ålands skärgård. Foto: Arvo Ääri. SA-bild.

På Ålands hav: hantering av bomber.

På Ålands hav: hantering av bomber. Foto: L. Zilliacus. SA-bild

Skip to content